Vad ditt barn lär sig av högläsningen

Det finns många bra skäl att läsa för barnet. Men har du tänkt någon gång på allt som barnet lär sig av högläsningen?

Vad är böcker?
När barnet får sina första erfarenheter av böcker, lär det känna böckernas egenskaper och form. Barnet vänjer sig vid hur böcker ska hanteras. Det lär sig att böcker inte är som andra leksaker och att de måste hanteras varsamt. Efterhand lär sig barnet också att böcker är till för att läsas – de ska inte tuggas, rivas sönder eller kastas runt. Barnet lär sig hur böcker fungerar rent fysiskt: de lär sig att öppna och stänga pärmarna, vad som är upp eller ner, i vilken riktning boken ska läsas (dvs. att svenska böcker läses från första till sista sidan och varje sida från vänster till höger) och att öva upp finmotoriken för att det ska kunna bläddra i boken. I början kan barnet rent instinktivt försöka gripa efter eller ta på olika saker på bilden, men efterhand kommer barnet att förstå förhållandet mellan en tvådimensionell framställning och tredimensionella objekt. Barnet lär sig att det finns ett samband mellan skrift och muntligt språk, och att bokstäverna används för att överföra en betydelse.

Låtsasläsning
Barnet lär sig att associera läsning med språk. Att barnet exponeras för språk – ju mer, desto bättre – är väldigt viktigt för barnets språkutveckling och läsfärdighet. Att ”låtsasläsa” är en viktig förutsättning för att utveckla läsfärdigheten. Barnet lär sig imitera hur det låter när du läser – rytmen och intonationen. Barnets ”låtsasläsande” låter ofta påtagligt likt riktig läsning. Det här härmandet hjälper barnet att lära känna språkets struktur.Om du börjar läsa barnrim för barnet redan från födseln, kan det mycket väl ha lärt sig en rad eller två utantill före tvåårsåldern, eller kanske till och med en hel vers. Det är inte osannolikt att barnet ”läser” välkända böcker på samma sätt som du själv gör när du läser för barnet. När barnet blir äldre kan det till och med hända att det säger vissa ord högt när ni läser en bok som det redan känner till. Barn brukar ofta tycka om böcker med återkommande rim, eftersom barnet då kan förutsäga vad som kommer härnäst. Det gör att barnet känner sig lite extra smart (och det är väl också därför barnet väljer samma bok gång på gång).

Uppmana gärna barnet att "läsa högt" ur sina böcker.

Vad som döljer sig mellan pärmarna
Efterhand som barnet utvecklas, tar det också del av böckernas innehåll på en kognitiv nivå. Barnet blir allt bättre på att tolka innehållet – det lär sig att känna igen bokstäver, att peka på och sätta namn på ord och bilder och att känna igen ord. Barnet lär sig att bilderna är framställningar, att bokens händelser inte utspelar sig i reell tid och att böcker kan handla om en uppdiktad värld. Med din hjälp lär sig barnet att skilja mellan fakta och fiktion. Efterhand lär sig barnet att följa handlingen och vet att berättelser har en viss struktur: det finns en inledning, ett mittparti och ett slut. Efterhand lär sig barnet att kombinera kunskaperna om berättelsens struktur och om sin närmaste omvärld så att det kan gissa hur berättelserna kommer att sluta. Till slut lär sig barnet att talet består av olika talljud och att dessa ljud hänger samman med den tryckta texten. Det är detta som brukar kallas fonologisk medvetenhet, en viktig förutsättning för att barnet ska kunna utveckla sin läs- och skrivfärdighet. Barnet lär sig också genom det pedagogiska innehållet i böckerna – från bokstäver och tal till kunskapen om hur världen ser ut, både genom att ta del av fakta och genom att gå in i fiktiva världar.

Varför böcker är viktiga
Barnet lär sig att det finns ett samband mellan innehållet i boken och den närmaste omgivningen. Barnet börjar relatera berättelsernas innehåll till sig själv och sina egna erfarenheter. Barnet utvecklar förmågan att resonera. Det lär sig att tänka kritiskt och bedöma händelser i förhållande till sammanhanget, vilket återigen gör att det använder omgivningen som en utgångspunkt när det ska lära sig läsa. Boken är en viktig kanal mellan dig och ditt barn, och fungerar som en startpunkt för diskussioner både om berättelsen i sig och verkliga erfarenheter. Barnet lär sig att läsaren (eller den som får lyssna till högläsningen) bidrar till att göra berättelserna meningsfulla. När du och barnet samtalar om en berättelse, rekonstrueras den genom att ni bygger vidare på en berättelse kring berättelsen. Förmågan att fantisera hänger nära samman med barnets framtida läsfärdighet. Och det är du som gör detta möjligt. Till slut lär sig barnet att böcker är viktiga, eftersom du tycker att de är det.

Lässtund är mysstund
Något av det allra viktigaste som barnet lär sig är att lässtunden är något speciellt. Många känner kanske igen sig i det här: Du är tre år gammal. Din mamma (eller pappa) badar dig och sätter på dig pyjamasen. Du tar med dig nallen till sängen och kryper ner. Så lägger sig din mamma hos dig i sängen och du lägger huvudet på hennes arm. Hon öppnar en bok och börjar läsa: ”Det var en gång …” och ni går in i en ny värld. Men godnattsagan och andra högläsningsstunder gör mer än att bara väcka starka minnen från barndomen till liv. De är stunder som ger ökad närhet då barnet får den vuxnes odelade uppmärksamhet, stunder som ger förutsägbarhet, trygghet och välbehag. När ni läser tillsammans har barnet din odelade uppmärksamhet. Ni har ett gemensamt fokus, vilket är särskilt viktigt för barnet. Ditt barn lär sig att du tycker att det är intressant med böcker. När ni läser tillsammans upplever barnet att du är närvarande och lyssnar. Barnet lär sig dessutom att associera vissa former av beteenden med bokläsningen – uppmärksamhet, koncentration och självdisciplin, men mest av allt mysiga stunder tillsammans.