Så läser du för ditt barn

Välj rätt plats och tillfälle
Välj en tidpunkt när barnet är i rätt stämning och när lugnet håller på att sänka sig, men barnet ändå inte är övertrött. Välj en bok som passar barnets humör. Om barnet är uppspelt, kan du välja en bok som ger barnet en chans att röra sig eller vara fysiskt aktiv, t.ex. en bok med luckor eller rörliga delar. Om barnet håller på att komma till ro, kan du välja böcker med olika rim. Se till att läsa vid ett fast klockslag
(t.ex. efter lunch, före förmiddagsvilan eller vid läggdags). Små barn är mest mottagliga när de befinner sig i en invand och förutsägbar miljö. Välj en mysig plats där det finns många spännande böcker att välja mellan. Se till att ni inte blir störda av ljud utifrån eller annat som kan verka distraherande. Sätt er tillrätta båda två – många barn trivs allra bäst om de får sitta i knäet under sagostunden.

Ha roligt tillsammans
Väljer du böcker som du tror kan vara roliga att läsa, kommer resten av sig själv. Ta fram skådespelaren inom dig – och kom ihåg att alla skickliga skådespelare måste öva. Läs gärna igenom boken du ska läsa i förväg. Gå in i din roll! Du kanske känner dig lite dum, men det fungerar faktiskt! Använd olika röster för de olika rollfigurerna. Kom ihåg att dina ögon och ögonbryn är bra ”rekvisita”, så använd dem för att illustrera överraskning, chock, humor och spänning. Se till att ha ögonkontakt med barnet med jämna mellanrum, t.ex. för att visa att något är extra spännande eller dramatiskt. På så sätt håller du kvar barnets uppmärksamhet. Använd kroppen för att markera vad som händer i berättelsen. Skoja till det lite extra – sjung texten, döp om någon av huvudpersonerna till samma namn som barnet eller familjens hund. Fantisera ihop andra slut på berättelserna. ”Och så levde de lyckliga i alla sina dagar” är inte alls så kul som ”och så levde de uppochner i alla sina dagar”. Ge enkla instruktioner som ”mua som en ko!”, ”kittla babyns fötter!” eller ”pussa på katten!” och barnet kommer lätt att ryckas med. Dra med dig barnet i leken. Barn tycker att det är roligt att delta genom att försöka låta som djur eller klappa i händerna. Om du skrattar åt dig själv, kommer barnet att skratta tillsammans
med dig. Det är helt enkelt så att barn lär sig bäst när de har roligt.

HÖGLÄSNINGSTIPS • Ta fram skådespelaren i dig • Öva lite i förväg • Ge rollfigurerna olika röster • Gestikulera och gör grimaser • Skoja gärna till det lite!

Prata, läs och prata sedan om det ni har läst
Förskoleåldern är avgörande för språkutvecklingen, och språkutvecklingen är en viktig måttstock på hur barnets läsfärdighet kommer att utvecklas längre fram. Men varför ska man läsa – går det inte lika bra att bara prata? Även om du har ett stort ordförråd, använder du bara ca 5 000 ord i vanliga samtalssituationer och bara 1 000 av de orden när du talar med barn. Hur snabbt ordförrådet växer beror på om det tillförs nya ord och då sällsynta ord. I barnböcker används det tre gånger så många sällsynta ord som när en genomsnittlig vuxen person samtalar med barn. Dessutom använder inte föräldrarna lika mycket ”småbarnsprat” när de läser högt för sina barn. Även om det är bra för babyn att man talar långsamt och melodiöst, så är det viktigt att använda rätt ord (t.ex. ”fågeln” i stället för ”pippin”) för att barnet ska utveckla sitt språk. Högläsningen ger föräldrar och barn en chans att samlas kring språket och skapar en länk mellan det muntliga och skriftliga språket. Det är inte bara ordförrådet som stärks genom att man läser böcker. Högläsningen stimulerar även till samtal om böckerna, vilket kan öka ordförrådet ytterligare. Det finns en koppling mellan tillägnandet av nya ord och läsfärdigheten. Det leder in barnet i en bra cirkel: ju mer läsning som barnet får vara med om, desto mer utvecklas dess muntliga språk och desto bättre blir ordförrådet. När ordförrådet ökar får barnet bättre förutsättningar att läsa på egen hand. Resultat blir att ju mer barnet känner att det kan läsa, desto mer kommer det också att läsa. Detta inverkar i sin tur positivt på läsfärdigheten.

Peka och förklara
Stanna upp med jämna mellanrum för att prata om bilderna. Peka på olika saker och tala om vad de heter. Här kan det vara bra med stora ordböcker som har detaljerade bilder, men se till att bilderna är klara och tydliga. Abstrakta illustrationer kan vara väldigt fina, men för små barn blir de mest förvirrande. Följ orden med pekfingret. Sluta när du kommer till ett ord som du vill att barnet ska säga, t.ex. ”katt”. Fråga barnet var katten är och peka själv på den. Senare kan du ställa samma fråga på nytt och låta barnet peka på katten i stället. När barnet pekar på olika saker på bilden, kan du säga vad det är. När barnet börjar säga några ord, kan du själv peka på föremålet och fråga ”Vad är det för någonting?”. Låt barnet själv komma med svaret. Om barnet inte har börjat prata ännu eller inte vill svara, kan du själv svara. Att bara sätta namn på saker räcker inte för att barnet ska utveckla sin läsfärdighet, utan det är viktigare att kombinera detta med en mer ingående förklaring. Kom ihåg att göra det på ett meningsfullt och lättsamt sätt!

Ställ frågor
Vid högläsning för ett spädbarn eller en baby är det du som styr. När barnet börjar förstå språk och tala själv bidrar barnet också i allt högre grad till högläsningen, även om det fortfarande är du som styr. Efterhand som barnet blir äldre och börjar prata, kan det kanske klara av att utifrån bilderna återberätta berättelsen med egna ord.När barnet blir äldre och utvecklas mer intellektuellt, kan du ställa särskilda frågor till barnet som det kan svara på, ta initiativ till ett samtal om boken och dra paralleller till barnets egna upplevelser. Försök att få barnet att själv ställa frågor. Om barnet frågar om något som du tror att det själv kan svara på, kan du vända på situationen och fråga: ”Vad tror du?” Genom att göra så lär du barnet att tänka.

Ge positiv förstärkning
Ingen beundrar barn lika mycket som barnets föräldrar. Som förälder har du det som behövs för att skapa positiva självuppfyllande profetior – om du tror att ditt barn kommer att lyckas, kommer barnet att göra det. Du kan hjälpa barnet att få känna att det behärskar något genom att se till att ni kommunicerar på ett sätt som passar barnets nivå. En undersökning visade att 77 procent av alla frågor som ställdes under högläsningen besvarades korrekt av barnen i alla olika åldersgrupper. Det var ett häpnadsväckande resultat ända tills det visade sig att föräldrarna instinktivt hade ställt frågor till barnet som de var säkra på att barnet kunde svara på. Om en mamma inte trodde att hennes barn kunde svara, svarade hon själv. På så sätt kunde hon ge positiv feedback till barnet, som i sin tur fortsatte att vara motiverat. Det barnet bör få höra är ”ja, det är rätt!” eller ”jovisst, men det kan också vara så att …” Undvik ordet ”nej” eller att säga att något är fel. Överös ditt barn med beröm och uppmuntran när ni läser, så kommer barnet att vilja göra det igen.

Föregå med gott exempel
Barn tycker att det är roligt att imitera andra … så om du läser kommer ditt barn också att vilja läsa! Det är ett välkänt faktum att föräldrarnas inställning till läsning påverkar barnens framtida mognad när det gäller läsning. Om du tycker att det är avkopplande att läsa, är det inte otroligt att barnet kommer att tycka detsamma. Barnet tar efter dig. Kanske har du upplevt följande situation någon gång: Du sitter och läser i tidningen när ettåringen plötsligt sitter bredvid dig och ”läser” i en bok som är uppochner. Eller så har du kanske en tvååring som stolt förklarar att ”jag kan också läsa” för att barnet känner igen ordet ”katt”. Barn ser sig själva som ”läsare” långt innan de kan läsa. Det är identifieringen som får barnet till att vilja lära sig att läsa. Läsning är på många sätt en socialiseringsprocess. När du läser högt för barnet – och för dig själv – föregår du med gott exempel.

Gör det lustbetonat
Sätt barnet i fokus. Var uppmärksam på barnets intressen och humör, och låt barnet få bestämma. Om babyn vänder bort huvudet och du inte får någon ögonkontakt, så är babyn inte intresserad av att läsa. Det kan vara svårt att få en aktiv tvååring att sitta stilla medan ni läser. Om du försöker tvinga barnet, kan det leda till att barnet förknippar läsningen med något negativt. Låt i stället barnet få röra sig fritt. Om barnet börjar bli ouppmärksamt kan du försöka fånga uppmärksamheten igen, men insistera inte på att det ska sitta och lyssna med intresse. Är barnet inte är intresserat, kan du lägga bort boken en stund.

Om barnet inte är intresserat av att läsa, kan du lägga undan boken till något annat tillfälle.

Läs varje dag
Det är viktigt att etablera en daglig rutin för läsningen – oavsett om det är under dagen eller precis innan läggdags. Läs minst en kvart varje dag. Barnet kommer antagligen att se fram emot lässtunden med dig. Det finns en koppling mellan högläsningsfrekvensen och barnets framtida läsfärdighet. En undersökning visar att vissa barn har ”läst” så många som 6 000 berättelser innan de börjar skolan. Vilka fördelar får barn som exponeras för så mycket högläsning? En omfattande analys av 41 olika undersökningar av föräldrars högläsning för förskolebarn visade att det fanns ett klart samband mellan högläsningsfrekvensen och språkutvecklingen, barnets tidiga läsfärdighet och förmågan att läsa själv. Undersökningen ger en fingervisning om att både frekvensen och kvaliteten på högläsningsstunderna i hög grad påverkade hur barnet senare klarade sig i skolan. Enligt den här undersökningen är högläsning en av de aktiviteter som har störst betydelse för hur barnet klarar att läsa senare i livet.

Välj lämpliga böcker
Välj lämpliga böcker, och läs dem om och om igen. Dina bokval påverkar ditt sätt att läsa och hur mycket du och ditt barn uppskattar lässtunderna tillsammans. Barn reagerar olika på olika böcker, och en del böcker kräver mer fördjupning och inlevelse än andra. En bok med ”mina första ord” kräver kanske inte mer av föräldrarna än att de talar om vad som visas på bilderna. Men en förälder som är intresserad av dialog kommer att inleda en diskussion om det som visas på bilderna (t.ex. ”Titta på bollen.Du har ju en boll. Den är röd. Kommer du ihåg att vi lekte med den i går? Vad gjorde vi med bollen? Jo, vi sparkade på den!”). Det är kanske mer inspirerande att diskutera berättelser som har en berättarröst, personskildringar och klimax än böcker som inte har någon av dessa ingredienser. Barnböcker är unika eftersom de kan användas i olika faser av barnets utveckling. Första gången som du läser en berättelse för ditt barn hjälper du barnet att förstå berättelsen. Du förklarar okända ord och uttryck och beskriver illustrationerna. När ni har läst boken hundra gånger blir det en annan upplevelse. Ni har redan behandlat bokens mest grundläggande innehåll, så nu är det fritt fram att utforska boken utifrån andra perspektiv eller närbesläktade teman. Välj i första hand böcker som du tycker om att läsa och som barnet tycker om
att titta i. Välj böcker av hög kvalitet, som är säkra och pedagogiskt lämpliga. Pedagogiskt sett bör man välja böcker som ligger lite över barnets nuvarande utvecklingsnivå. Om böckerna har ett format och innehåll som ligger lite före barnets nivå, ger det barnet något att sträva efter, under din sakkunniga ledning.