Matematikaktiviteter i vardagen

Matematik är redan en del av vardagen. Här nedan följer lite nyttiga exempel på hur du enkelt kan stimulera barnets matematiska förståelse genom helt vanliga sysslor.

Måltidssituationen
Både matlagning och dukning kan ge barnet många goda matematikerfarenheter. Även om barnet vill göra saker och ting på sitt eget sätt – det går långsammare och blir lite kladd – så är matlagning lärorikt när det gäller antal, siffror, volym och liknande:

  • Låt barnet hjälpa till med att förbereda maten då och då, t.ex. att mäta upp mjölk till strecket där det står 3, att hitta 4 morötter, att dela korven i småbitar (hur många bitar?) och liknande.
  • Kanske barnet kan få det ärofulla uppdraget att passa klockan tills kakan ska ut ur ugnen? Exempel: Säg till när den stora visaren står på siffran 6!
  • Vem ska äta? Låt barnet ta fram bestick, tallrikar och glas (plast fungerar väldigt bra om man är rädd att de ska gå sönder). Börja så här: En tallrik till mig, en till mamma, en till storebror, en till ...
  • Efterhand kanske genom att ta fingrarna till hjälp: jag ska ha, mamma ska ha, storebror (tar upp ett finger för varje), det blir 1-2-3- (räknar på fingrarna) som ska ha tallrikar. Räkna antalet tallrikar och duka.

Röja upp

  • Sortera leksakerna utifrån olika egenskaper, t.ex. bilar i en låda, dockorna i en annan.
  • Hur många dockor, hur många bilar?
  • Vilken är störst och vilken är minst?
  • Lägg besticken på rätt plats i lådan (ta först undan skarpa knivar!).

Inköpsturen
En inköpstur ger många möjligheter att prata om tal och räkning. Här är några exempel:

  • Låt barnet vara med och skriva inköpslistan.
  • Prata med barnet när ni är på väg till affären. Vad ska ni köpa? Hur många/mycket behöver ni av allt?
  • Låt barnet hjälpa till att ta matvarorna: Hur många bröd var det nu som vi skulle ha? Hur många bananer tror du att vi behöver? Räkna matvarorna tillsammans med barnet.
  • Prata om allting som ni ser: Här var det väldigt många äpplen! Kanske barnet kan försöka räkna dem, medan du hittar något annat som ni behöver? Hur långt klarade barnet att räkna?
  • Fråga om barnet kan se något tal – finns det något tal som barnet känner igen? Titta på prislappar, skyltar och liknande.
  • Ta med kassakvittot hem och leta efter olika tal symboler.
  • Att leka butik är också en jättebra aktivitet. Gör leksakspengar och ge barnet några tomma lådor/askar. Det blir garanterat succé om du tar dig tid att vara kund!
  • Även om barnet inte alltid får rätt antal när det räknar – eftersom det inte kopplar ett räkneord till allting som det räknar – eller säger fel i räkneramsan, är det viktigt att uppmuntra till räkneglädje. Det gäller att ge mycket räkneerfarenhet, så faller det andra på plats efterhand. 

Teckning och formaktiviteter
Många barn tycker om att rita och leka med former. Förmågan att göra och känna igen mönster och former stimuleras genom sådana aktiviteter, även kunskapen om tal och räkning. Förslag på exempel:

  • Gör några pärlhalsband med mönster som upprepas (t.ex. två gula, en röd, två gula, en röd). Prata om upprepningen och antalet kulor av varje färg och räkna hur många det är totalt.
  • Låt barnet rita eller måla sig själv: Hur många armar, ben och fingrar har du? Vilken form har ditt huvud? Ögonen?
  • Kan barnet rita hela familjen? Hur många är vi? Vem är störst? Längst? Hur många år? Äldst? Yngst? osv.
  • Kan barnet rita huset? Vilken form har det? Hur ser fönstren ut?
  • Gör en fjäril genom att måla den ena sidan av arket och vika ihop det. Ni har nu gjort en spegelsymmetrisk figur. Känner barnet till något annat som ”är likadant på båda sidor fast tvärtom”? (t.ex. människan, spegelbilden, trädens blad etc.)
  • Om barnet kan klippa: Vik papper och klipp pappersdukar. Prata om vilka former som ni får fram. Vad händer när du klipper en trekant i ett papper som är dubbelvikt två gånger? Hur många hål har du gjort? Osv.

Sagostund
Våra gamla, kända sagor är uppbyggda kring många matematiska begrepp, vilket kan vara en bra utgångspunkt för samtal och aktiviteter kring matematik. I många av sagorna är de magiska talen tre, sju, nio och tolv centrala, och talet tre är den solklara vinnaren.

Vi har sagor som De tre små grisarna, Guldlock och de tre björnarna och De tre bockarna Bruse för att bara nämna några. Det händer också ofta att saker och ting upprepas tre gånger, ofta i tur och ordning (den första grisen, den andra grisen osv.) och sagorna slutar ofta med snipp, snapp, snut – så var sagan slut.

  • Även andra matematiska begrepp, som t.ex. storlek och storleksförhållanden, är centrala: den lilla bocken Bruse, den mellersta bocken Bruse osv. Dessa berättelser ger många bra utgångspunkter för samtal med barnet – t.ex.: Använd de magiska sagotalen och fördjupa och berätta när du läser sagor med ditt barn.
  • Fokusera på turordningen när ni pratar: Först så ... och sedan. Efterhand kan du också använda ordningstalen första, andra, tredje osv.
  • Lek berättelsen tillsammans med barnet. Kanske ditt barn har lust att vara Guldlock? Hur många björnar var det? Kanske har ni några nallar/andra leksaksdjur som passar? Vilket av dem är störst, minst och mittemellan? Hur många grötskålar behöver vi? Hur många stolar? Har ni sängar av olika storlek?
    Om det är Bockarna Bruse som är favoritberättelsen, kan du kanske vara det otäcka trollet under bron? Vilken bock kom först?
    Kanske kan ni fundera ut vad som hände när berättelsen var slut? Här är det bara fantasin som sätter gränser. Ett sådant rollspel är matematikstimulans på barnets premisser, och leken stärker både barnets matematikunskaper och det nära förhållandet mellan dig och ditt barn.
  • Gör gärna egna roliga och magiska äventyr, och lägg till tal och upprepningar! Det blir garanterat uppskattat.