En/ett och ”många” är oftast de första antalsorden som barnen börjar använda. Tvååringar använder gärna ”många” och ”inte många”. För barn i den här åldern är både åtta och hundra ”många”. Efterhand tillkommer nyanser som ”rätt många”, ”jättemånga” osv. Nästa steg i utvecklingen är att nyansera ”många” med flera räkneord. Räkneordet ”två” kommer också ofta tidigt.
Vilken betydelse förståelsen av innehållet i räkneorden kan få även för små barn, kan följande exempel vittna något om: Thea (2,5 år) leker med sina bilar. Först leker hon med två bilar, och tutar och kör med stor inlevelse. "Två", säger hon medan hon håller en bil I varje hand. Så släpper hon bilarna och letar runt i leksakslådan tills hon har hittat tre bilar till. Hon sätter dem vid sidan om de båda första bilarna och utropar: "Många!"
Räkneramsa
Att räkna upp tal, som när du säger ”1, 2, 3!” innan barnet t.ex. hoppar ner från en stol, är också en del av talbegreppsutvecklingen. Inledningsvis uppfattas räkneramsan som en vanlig ramsa, i stil med t.ex. ”elle belle bi, nu är du fri”. Även om siffrorna sägs i en viss ordning, betyder det inte nödvändigtvis att barnet kopplar samman räkneramsan med ”hur många”.
När barnet upptäcker att räkneramsan hänger samman med att det ska peka medan det säger räkneorden, uppstår det ofta en hektisk räkneaktivitet. Det tar ett tag innan barnet klarar att säga ett räkneord för varje sak som det pekar på, och därigenom klarar att säga ”hur många”. Att kunna räkneramsan är en viktig del av talbegrepps-utvecklingen. De erfarenheter som den räkneglädjen ger är grundläggande för den fortsatta utvecklingen.
Parkoppling
Att kunna se kopplingen mellan räkneord och allting som man räknar är grundläggande för all räkning. Det är också nödvändigt för att kunna ange rätt antal. Detta kallas parkoppling och utvecklas oftast parallellt med att barnet lär sig räkneramsan.
Redan I spädbarnsåldern stimuleras parkoppling genom barnramsor som ”Tummetott, Slickepott, Långeman, Gullebrand och lilla Vicke-vire”, när man rör vid ett finger för varje namn man säger. Samma sak gäller när föräldrarna klär på spädbarnet och säger: ”Nu ska vi ta på strumporna – en strumpa på den ena foten och en på den andra foten”.
Senare ser barnet att det dukas fram en tallrik för varje person, att vi bara behöver en mössa åt gången, och att det kan hitta sin stol, låda och hylla på dagis genom att leta efter sin skylt. Efterhand kommer barnet också att uppfatta att det bara ska peka på en sak för varje räkneord som det säger. När detta har fallit på plats helt, säger vi att barnet kan räkna.
Att veta hur många
Även om barnet har lärt sig att koppla ett räkneord till allting som det räknar, är det inte automatiskt så att det förstår att det sista räkneordet talar om ”hur många”.
Exempel:
Per (4 år) sitter på golvet och leker med bilar tillsammans med en vuxen.
Vuxen: Du har många bilar. Vet du hur många bilar du har?
Per: 1, 2, 3, 4, 5! (säger ett räkneord för varje bil)
Vuxen: Bra, så duktig du var. Hur många bilar har du?
Per: Många.
Vuxen: Ja, men hur många?
Per: Många.
Hämtat från Solem & Reikerås (2004): "Det matematiska barnet"
Efter många möten med räknande förebilder som upprepar det sista räkneordet kommer barn att upptäcka att detta anger hur ”många”.
Talsymboler
Under en period var man lite försiktig med att introducera talsymboler på ett tidigt stadium i barnets utveckling. Men senare forskning har visat att det finns ett klart samband mellan barnets symbolkunskap och senare räknefärdighet. Därför införs talsymboler parallellt med andra aspekter av talbegreppen i samtliga böcker i serien ”Mitt första 123”.
Att använda tal och få en vidare talförståelse
Förutom de viktiga bitarna i det pussel av talbegrepp som vi har beskrivit ska barnet både lära sig och utforska många andra aspekter av talen. Räkneorden används inte bara för att beskriva antal. Tal kan t.ex. användas för att ange mått som vikt, längd, pengar, tid osv. Det är inte helt enkelt att förstå varför 2 kilo potatis motsvarar väldigt många fler potatisar än 2 potatisar, eller att halv fyra inte är detsamma som två.
Räkneord kan också användas för att säga något om turordningen – ordningstal som första, andra, tredje och så vidare. Mängder kan också slås samman och delas upp, det som vi på kolspråk kallar räkning. Och detta är bara något av allt spännande som ska utforskas i talens värld