Att låta babyn röra på sig till barnrim främjar den tidiga språkutvecklingen och ökar samspelet mellan barn och förälder. Ett viktigt inslag i den här rörelseträningen är att skilja mellan språkljud med olika längd och koppla
dem till olika sinnen genom hörsel, känsel och rörelse.

– Barnet fascineras av att höra rytmen i rimmen, den vuxnes röstläge, spännande, lekfulla ord och att få koppla samman kroppsdelarnas namn med att bli kittlad, berättar Pirkko Karvonen, fil dr i pedagogik, som har utvecklat konceptet med rörelseträning till språkrim.

I vissa rim- och rörelseövningar ligger fokus på att språkljuden har olika längd. På så vis kan man förebygga dyslexi längre fram, eftersom en del barn kan ha svårt att skilja mellan korta och långa vokaler när de blir äldre.

– Vi har t.ex. en övning där vi lyfter fram skillnaden mellan ett kort och ett långt a, där barnet sitter i förälderns knä och den vuxne rör barnets arm två gånger när det korta a:et uttalas och sedan stryker över armen i en lång rörelse från axel till handled när det långa a:et uttalas. Andra vokaler kan kopplas samman med att man rör vid andra kroppsdelar, som barnets ben, kind eller mage, säger Karvonen och beskriver hur man ska göra.

Enligt Karvonen passar rim- och rörelseträningen särskilt bra för spädbarn i åldern 4–12 månader. – Ju snabbare rörelser, desto roligare verkar barnet tycka att det är. Men det är alltid bra att ta det lite lugnare i slutet av varje träningsstund genom att klappa eller vagga barnet stilla.

Språkförståelse i stora kliv
Rim- och rörelseträningen skapades som ett led i historieberättarprojektet (”Tarinan kertojat”), som har finansierats av finska Penningautomatföreningen (RAY) och syftar till att hitta olika möjligheter att kombinera fysisk träning och verbal aktivitet på ett sätt som var meningsfullt och lockande för barnen. Vid Jyväskyläs universitet genomfördes studier för att undersöka hur kunskapsnivå, språkproduktion och förståelse utvecklades hos barn som deltog i rim- och rörelseträningen jämfört med barn som inte deltog i denna verksamhet.

– Barnen som deltog i rimträningen hade en bättre språkutveckling än barnen i referensgruppen. Talförståelsen bedömdes t.ex. genom att vi testade om barnet reagerade på sitt eget namn, ordet ”nej” och frågan ”Var är mamma?”, berättar Pirkko.

Karvonen konstaterar att de mammor som var med i forskningsgrupperna gav mycket positiv feedback. Rim- och rörelseträningen kan både göras i grupp och på egen hand med barnet. Pirkko Karvonen uppmuntrar föräldrar att bilda egna rörelsegrupper – kanske finns det någon som är intresserad i BVC-gruppen eller bland grannar och vänner?

– Rim- och rörelseträningen främjar inte bara språkfärdigheten, utan även interaktionen mellan barn och förälder. För föräldrar som är hemma med sina barn är gruppaktiviteter också en bra möjlighet att träffa andra i en liknande situation, framhåller Karvonen.