Lär känna författaren
”Vi är väldigt glada för att just Hans Sande har skrivit berättelserna om Lille Wille och Lilla Wilma. Han kombinerar lekfullhet och humor och har ett tilltalande sätt att uttrycka sig på. Han får fram både barnets nyfikenhet och samspelet mellan babyn och föräldern. Ju kortare texterna är, desto viktigare är det att de har bra rytm, att de beskriver något som man känner igen och att de samspelar med illustrationerna. Precis så är Sandes texter”, säger Niklas Collings, redaktör på Go’boken.
I den här korta intervjun berättar Hans Sande lite om hur han tänker kring barn och böcker.

”Lässtunden är en fin mötesplats för vuxna och barn, en stilla stund som helst ska vara utan störningar, utan telefoner som ringer och tv:n igång. Då kan barnet få den där härliga känslan av att nu har jag mamma eller pappa helt för mig själv. Allt annat stängs ute, nu är vi nära varandra och går in i gemenskapen. Barnet kan höra texten, se på bilderna och vi kan prata om det som händer och dela med oss av våra erfarenheter. Det är bra att vänja barn vid högläsning. För i den stunden händer något annat än det de upplever i leken med andra barn, på tv och i spännande barnfilmer. När allt inte bara kommer som serverat blir det större utrymme att skapa något på egen hand”, säger Sande.
”Jag har själv två barn som jag läste mycket för när de var små”, fortsätter han, ”och nu har jag tre barnbarn också.
 |
|
”Lässtunden är en fin mötesplats för vuxna och barn, en stilla stund som helst ska vara utan störningar...” |
När jag läser för dem återupp-lever jag barnets glädje inför det enkla och alla funderingar som hör barndomen till. Jag blir mer öppen och vaken inför allt som händer.”
Lille Wille-böckerna riktar sig till väldigt små barn. Är det något särskilt du har tänkt på när du skrev dem?
”För små barn är det viktigt med korta verser som har bra rytm och rim. Rytmen är något vi har med oss från födseln. Tänk på mammans hjärtslag, rytmen i hennes steg. Ja, rytmen är något fint och grundläggande vi har i oss.
Men texterna bör också hålla en sådan nivå att det inte blir tråkigt för vuxna att läsa dem högt. Barn vill gärna höra böcker om och om igen och därför bör texterna vara så bra att det inte blir jobbigt för de vuxna att läsa boken för fjärde eller tjugonde gången. Om du som är vuxen har tråkigt märker barnet att det inte är kul. Då försvinner lite av det fina i lässtunden och läsningen blir bara en plikt för de vuxna.
|

|

|
Det är en utmaning att göra texterna tillräckligt enkla för små barn. Det enkla är en svår konst och även att försöka hitta tillbaka till hur enkel begreppsvärlden är för den som är liten. Men det kan också vara bra för barnet att höra något som det inte förstår fullt ut. Texten fi nns där som ett litet paket att förundras över, som öppnar sig gradvis efterhand som barnet växer och blir större.”
Sande är inte bara författare och bildkonstnär, han har också en bakgrund som läkare med psykiatri som specialistområde. Han tar med sig sina erfarenheter in i berättelsen, ibland medvetet och ibland omedvetet. I Lille Wille-berättelserna avspeglas hans insikt om hur betydelsefulla föräldrarna är för sina barn och hur viktigt det är att tydligt visa att nu är det vi två – eller tre, fyra, fem – som hör samman.
 |
Hans Sande (född 1946) debuterade 1969 med diktsamlingen Strime, som han fick Tarjei Vesaas debutantpris för. Sande har skrivit mer än 40 vuxen- och barnböcker och har fått flera priser för sina böcker. Sande är också bildkonstnär och har illustrerat flera av sina barnböcker själv. Han bor i Førde i västra Norge. |