|
Fantasi är källan
Fantasin finns där barnets kunskap slutar och väcker barnets skaparlust och upptäckarglädje. Den skapar kreativitet och man säger gärna att fantasin ger förmågan att se små möjligheter.
Det kreativa barnet bygger gärna ett rymskepp av soffkuddarna, använder en uppochnedvänd låda till häst och samtalar med sina gosedjur. Han eller hon kanske blir vettskrämd eftersom inlevelsen i historien, barnprogrammet eller teaterstycket är så stor. Barnet kryper gärna längre och längre in i mammans famn när pappan leker lejon, men vill samtidigt bli skrämt strax igen. Även om barnet vet att det inte är "på riktigt", bankar hjärtat snabbare och ögonen lyser av spänning när du högläser "Folk och rövare i Kammomilla stad" eller "Karius och Baktius".
Denna inlevelse ger barnet möjlighet att i trygga omgivelser testa på situationer som de kanske senare kommer att ställas inför. De vet att soffkuddarna inte är rymdskepp, men de kan låtsas att de är det, och de kan föreställa sig hur det hade varit om det var på riktigt. På samma sätt som de flesta skidhoppare visualiserar sig hoppet i förväg, och förbereder sig för att det ska bli så bra som möjligt, övar barnet sig.
Lär av fantasin
 Barn lär sig mycket av att leva ut sina fantasier - de vill experimentera med olika saker, inne eller ute, kaosartat eller ordentligt, i ro eller i full fart, i snö eller vatten. Släpp kreativiteten lös hos barnet och det kommer att bli överlyckligt när det får nya idéer eller ser en sak på ett nytt sätt. Barn blir gärna helt uppslukade av små detaljer och undersöker dom noga. Men det tar inte slut där; barnet får gärna en ny idé, som ställer allt på huvudet.
Med oskrivna blad…
Många barn tycker om att teckna och använder fantasi och kunskap när krusidullerna formas. Frågar man vad teckningen föreställer, får man gärna långa, uppfinningsrika svar. Och barn tecknar gärna sånt som förundrar dom just där och då. Har barnet fått en bula i huvudet, tecknas gärna denna, och har storasyster just tappat en tand, kommer denna gärna med i förklaringen också.
Fram till 5-årsåldern tecknar barn världen på ungfär samma sätt. I början är det mest krusiduller, men allt eftersom dyker det upp spiraler som snart blir cirklar. En annan gemensam nämnare är att barn gärna ritar flera streck ovanpå varandra som blir till något som kan liknas vid trästammar. Tillsammans utgör detta grunden för att kunna teckna en människa - med ett runt huvud och en streckkropp! Det är först efter 5-6 årsåldern som barnteckningar i t.ex. Kina börjar skilja sig från barnteckningar i Sverige.
Glädje i musik
Musik väcker också kreativiet! Barn är ofta musikaliska och har stor glädje av att få skapa ljud själva och att få röra sig till ljuden. Små kroppar rör sig gärna runt i ring och vaggar fram och tillbaka i en egenkomponerad sång.
När 2-åringen slår med skeden i tallriken för 46:e gången, är det slut på föräldrarnas tålamod, men för barnet låter det kanske som en fantastiskt melodi! Nu finns det musikgrupper för barn i alla åldrar, och det är aldrig för tidigt att väcka barns musikintresse. Föräldrar sjunger gärna för sitt ofödda barn. Och barnet älskar förälderns röst - oavsett hur falskt de sjunger!
Utomhuskreativitet
Låt barnen vara kreativa ute! Kreativitet behöver inte betyda många lekar, mycket ljud och hög energinivå. Det kan innebära att ni går på upptäcksfärd i hagen eller skogen. Barn älskar när föräldrar deltar i leken, och fantasin får gärna ett lyft när detta sker.
Det kan kanske vara svårt att förstå hur sand och vatten kan intressera barnet i flera timmar, och föräldrar ser gärna förtvivlat på klädhögen som måste tvättas när barnet kommer in. Men för barn är detta rena himmelriket! Det som ser ut som halvt rasade högar med sand, är för barnen slott där prinsessor kommer ridandes till häst, där mamman, pappan och barnet bor, och där krig utspelar sig samtidigt som ett rymdskepp plötsligt lyfter från baksidan av slottet. Kreativiteten utvecklas genom leken och barn lär sig hela tiden mer.
Vuxnas reaktion
Vuxna kan reagera på barns kreativitet på olika sätt. Även om de flesta vuxna nog tycker att Emil i Lönneberga är en kreativ och fantasifull pojke, har hans pappa en lite annorlunda uppfattning om honom i många situationer. Barns kreativitet kan ibland lätt misstolkas som bråk eller orolighet, och föräldrar och andra vuxna har lätt för att försöka dämpa barnet och därmed stänga in deras kreativitet.
Idag påverkas gärna kreativiteten av könsroller redan från spädbarnsåldern. Det behöver inte vara något fel att klä upp dottern i ballerinakjol medan sonen leker krig i hagen, och det är inte nödvändigt att tvinga pojkar att leka med dockor när de hellre vill rita en bil. Men har man bestämt sig för att låta barnet utvecklas så som det vill, sätter man inte stopp för viss kreativitet eller utveckling bara för att detta är "opassande".
Källor:“Pedagogisk arbeid på småskoletrinnet” av Sonja Kibsgaard och “My Art Class” av Nellie Shepherd.
|